14 september 2009

Är jag en hora?

Efter en tuff dag på jobbet sitter jag framför datorn ännu mer motiverad än innan att nå min första miljon. Det finns vissa dagar då man verkligen känner sig som en hora. Jag menar vad är egentligen skillnaden mellan alla oss arbetare/tjänstemän (som gör exakt vad vi blir tillsagda, tar vilken jävla skit som helst, dag ut och dag in bara för att vi får betalt för det) och de som går på gatan och prostituerar sig, en så kallad hora? (Lite lång mening kanske).
Svaret är att det inte är någon skillnad alls! Vi är alla horor som säljer oss för pengar och ju mer pengar, ju mer bjuder vi av oss själva.

Nu kommer säkert massa ”jävligtnöjdmedmittdrömjobbare” att säga att det inte alls är såhär, men det känns mest som en ursäkt för deras 5 år på högskola. Ursäkta mig om jag har fel och trampar någon på tårna. Men jobbar man 10-12 timmar om dagen, ställer upp så fort man blir tillfrågad, jobbar över ännu mer om det behövs, blir glad så fort man får lite credd och i övrigt är jävligt nöjd bara för att man är (låt oss säga) civilekonom. Då måste man ju vara sjukligt lättroad. Är man inte?

Slutsatsen måste ju bli att ca: 90% (Ingen aning om hur jag kom fram till den siffran) av alla arbetande är horor, men hur undviker man då att vara en hora? Det är ju inget man måste undvika, alla gör sina val, du väljer ju själv om du vill vara oberoende eller beroende. Så länge du är beroende så kommer du mer eller mindre att vara en hora. Även om du har en miljon på banken så kommer du fortfarande att vara en hora (för du är ju fortfarande beroende av att dina pengar ger avkastning) men du är helt klart mindre hora än med noll kronor på kontot.

För att gå tillbaka till er ”jävligtnöjdmedmittdrömjobbare” vill jag bara säga: Ja, jag vet att det går att ha ett roligt jobb, ett jobb man är nöjd med. Men förr eller senare tröttnar även du på det du gör, det är då pengarna kommer in i bilden. Har du tillräckligt på kontot kan du välja själv, du måste ingenting. Sen till resten av alla ”jävligtnöjdmedmittdrömjobbare” som inte förstår hur jag tänker: Fortsätt leva som ni gör, det behövs såna som ni också.

Det är riktigt kul hur alla bloggare tex. hurjagblevrik och Miljonären får skit för sitt sätt att leva. För att dom enligt många lever ett ”tråkigt liv”. Vet inte hur folk har tagit reda på att dom lever ett tråkigt liv, men det känns ju lagom puckat att de slänger ur sig saker som de med största sannolikhet vet lika mycket om som en dyslektiker vet om grammatik. Vissa väljer att ”snåla” ett tag för att kunna LEVA resten av livet, medan andra väljer en kompromiss mellan att leva och jobba resten av livet.

Pengarna betyder faktiskt väldigt mycket, även om det inte är på samma nivå som många andra saker i livet som vänskap, kärlek, upplevelser mm. Pengar ger dig frihet, frihet att göra vad du vill, när du vill!

4 kommentarer:

  1. Bra skrivet. Jag insåg för 1½ år sen att det inte var jobbet jag var missnöjd med, utan det var att jobba för någon jag inte gillade. Hatade att ha en chef som styrde över mig. Sagt och gjort, utbilda sig lite och sen starta eget, och det är värt det!

    SvaraRadera
  2. Låter riktigt kul, härligt att ha startat eget. Vad har du startat för nåt, går det att läsaom det i din blogg? Verkar som jag missat det.

    SvaraRadera
  3. Jag skriver en del om det, inte så mkt. Allt blir så jäla försenat hela tiden, så vi räknar med att vara igång om 2 veckor, ca 3 månader försenade... =) Men kolla in www.bground.se

    SvaraRadera
  4. jag har tagit upp bloggen på frihetsmaskinen.blogspot.se

    /imperiet

    SvaraRadera